Sven Melander berättar sina bästa parkminnen

Publicerad 10 februari 2017

Journalisten, komikern, programledaren, skådespelaren och Malmösonen Sven Melander är just nu aktuell i rollen som miljonären och livsnjutaren Osgood i föreställningen ”I senaste laget” som går på Nöjesteatern. Musikalkomedin handlar om två arbetslösa musiker i Chicago på 1920-talet som råkar bli vittne till ett maffiamord och som måste gömma sig för att inte bli skjutna av gangstrarna. De klär ut sig som kvinnor och tar jobb som musiker i en damorkester som åker till Miami, där de möter Osgood.

Vi träffade Sven under en paus från repetitionerna där vi bland annat pratade om Folkets Park förr och vad hans starkaste minne från parken är.

Berätta lite om din roll som miljonären Osgood.
Osgood är en man som lever för stunden och har ett mycket behagligt liv i Miami. Han har precis skilt sig för sjunde eller åttonde gången och lever loppan med ett gäng vänner som dansar och har kul ihop. Osgood är en mycket snäll och sorglös person som faller för en av vad han tror är kvinna i damorkestern, men som är en utklädd man som gömmer sig för maffian.

– Osgood är en otroligt rolig roll att spela och den liknar inte direkt någon roll jag tidigare gjort.

Hur känns inför premiären?
Jag kom in sent i produktionen så jag har haft lite tid att förbereda mig. Jag har två stora sångnummer med dans som jag är lite stressad över att få till. Många av de andra i produktionen har spelat tillsammans tidigare när föreställningen gick i Helsingborg och är så duktiga.

Fördelen är att de två sångnummer jag har är med Adde Malmberg som också är ny i gänget så vi kan tillsammans göra våra nummer på vårt sätt.

Du är född och uppvuxen i Malmö, vad har du för anknytning till Folkets Park?
Folkets Park är väldigt speciellt för mig. När jag var liten gick jag på barnlek här, en typ av Kindergarten. På den tiden var björnberget kvar med brunbjörnarna, mor och far köpte dansbiljetter till dansen och jag stod och tittade på när de stora dansade. Och då var nöjesfältet med pariserhjulet, radiobilarna och virvelvinden kvar, det var så roligt att åka!

Sen var det alla uppträdande på stora scenen, alla dessa världsartister som man lyckades boka som var ute på turné. Och kom man till Folkets Park en lördag eftermiddag på sommaren på 50-talet var det så mycket folk i parken! I den lilla rotundan spelade Max Skalka eller Gino Filippini jättefin musik, fontänerna var igång, barnen åt våfflor och sockervadd medan de vuxna drack kaffe.

Har du ett minne från Folkets Park som speciellt utmärker sig?
Det var våren 1956. Malmö FF spelade avgörande seriefinal borta mot Norrköping, som var det stora laget i Sverige på den tiden. Det fanns inte tv och radiosport så den dagen samlades tusentals människor framför den stora scenen i Folkets Park för att höra när en journalist som satt på läktaren i Norrköping och direktrapporterade matchen i högtalarna. Det hällregnade och var kallt, och där stod vi tillsammans i tystnad och lyssnade på matchen.

Det kommer jag aldrig glömma, för Malmö förlorade så det var en jävla bitter eftermiddag!